Av praktiska skäl är många av bilderna reducerade i storlek. För att se bilden i originalstorlek så klickar du på vald bild så öppnas den i ett nytt fönster.
Praktiska aspekter och lite sunt förnuft
Vill du dokumentera ditt byggprojekt, ta bilder på den färdiga modellen eller tänker gå du runt på modelltävlingen och fotograferar så många modeller du kan? Dessa olika syften kräver helt olika typer av fotografering, och beroende på vilken kamera du har kan det vara svårare eller lättare. Förhoppningen är att du efter att ha läst denna och följande artiklar lättare ska kunna ta bra bilder. Mycket i dessa artiklar gäller endast digitala kameror, men många saker är ändå gemensamma med de gamla analoga.
På nätet hittas oräkneliga artiklar om fantastiska modellbyggen som gjorts över hela världen, men alltför ofta ser man inte modellens fördelar eftersom byggarens fotografiska förmåga ligger långt under hans byggskicklighet. Bara en liten del av motivet är i fokus, som på dessa två bilder från HyperScale.
Mig 21 från Hyperscale
CH47 från Hyperscale
Jaga inte pixlar!
Nu finns digitala kameror för gemene man med över 10 miljoner pixlar. De nya kamerorna, speciellt de digitala systemkamerorna (D SLR), har många andra fördelar, men just den enorma bildstorleken är egentligen inte nödvändig. De flesta av mina bilder tar jag med en bildstorlek på 2288 x 1712 pixlar, och det motsvarar 4 miljoner pixlar, så en sådan kamera räcker mycket långt. Med en standardkomprimering i jpg-formatet blir en bild på under 1 Mb, och det räcker mycket långt när det gäller bilder i en tidning. För en hemsida bör du formatera om bilden till cirka 800 x 600 pixlar.
Alla har vi väl fotograferat några av de modeller vi byggt, både mitt i byggprocessen och det färdiga resultatet. Jag minns mina försök i början av nittiotalet med en begagnad systemkamera från sjuttiotalet. Det köptes både ny stor blixt, makroobjektiv och till slut ett 28 mm vidvinkelobjektiv, och bilderna blev bättre och bättre, men det tog lång tid att lära sig att göra rätt för resultatet av varje fotosession dröjde någon vecka innan bilderna hade framkallats.
Genom att alltid skriva upp kamerans inställningar för varje bild jag tog fick jag till slut rätt god uppfattning om hur jag skulle fotografera för att få ett optimalt resultat. Många misslyckade fotografier blev det på vägen till kännedom om slutartid och bländare, stativ och timerutlösare, blixtljus eller dagsljus.
Begrepp som kan behöva definieras:
Bländaren fungerar på samma sätt som ögats pupill (iris). Ljusinsläppet vid exponeringen kan varieras genom att ändra storleken på bländarens hål. Ju mindre hålet är, desto mindre ljus träffar kamerans sensor/film. F/2.8 är en liten bländare: stort hål, medan F/22 är en stor bländare: litet hål. Det kan vara värt att notera att på kompaktkameror, i alla fall min, finns ingen högre bländare än F8, och det torde bero på att objektivet hanterar en mindre bild (mindre diameter på objektivet) och att det inte är praktiskt möjligt att ha mindre bländaröppning än F/8 på just min kamera. Bländaren är en kvot och F/8 är inte ett absolut mått på öppningen oavsett kamera, utan kvoten mellan brännvidden och 8 på just den kameran.
Slutartid, är den tid slutaren är öppen och sensorn/filmen exponeras för ljuset. Kort slutartid för objekt som rör sig och längre slutartid för statiska motiv, som modeller. Vid en slutartid längre än 1/50 sekund är det bra med ett stativ och timerutlösare för att minimera risken för skakningsoskärpa. Med makro- eller teleobjektiv är stativet mer regel än undantag.
ISO är ett mått på filmens ljuskänslighet, där man för motiv i snabb rörelse bör använda ”snabb film” med högt ISO-värde. ISO 125 (finkornig film) är en bra film för fotografering i bra ljus utomhus, medan ISO 400 (grovkorning) är bra för motiv i snabb rörelse. I en digitalkamera blir det ”brus” i bilden om man fotograferar i dåligt ljus och ökar ISO-inställningen. Mäts också i ASA och DIN
Skärpedjup är hur stor del av motivets djup som är skarpt. Stor bländare, t.ex. F/2,8 ger litet skärpedjup, medan en liten bländare, t.ex. F/22 ger ett stort skärpedjup.
Närgräns är det kortaste avstånd som motivet kan fokuseras på. Närgränsen kan minskas med hjälp av en mellanring, eller en försättslins som är som ett förstoringsglas man skruvar fast på objektivet. Försättslinserna finns i olika styrkor och kan kombineras. Nackdelen är att den optiska kvaliteten kan försämras. Närgränsen mäts från bildsensorns plan inne i kameran och genom hela objektivet.
Makro är en funktion med vilken man kan ta närbilder, ofta närmare än kamerans vanliga närgräns. Nackdelen med makro är det lilla skärpedjupet.
Optik, en generell term för moduler som består av optik samt någon typ av elektronik och/eller mekanik, kort sagt där ljuset går in i kameran.
Vitbalans, påverkar hela bildens färgåtergivning. Vitbalansen kan ställas in med olika metoder; automatiskt, förval för vanliga ljuskällor, färgtemperatur, manuellt mot gråkort. Genom att ändra kamerans vitbalans påverkar du bildens färgåtergivning, den bli vara varm, neutral eller kall.
Färgtemperatur är ett mått på ljusets färgsammansättning och mäts i grader Kelvin. Rödaktigt (varmt) ljus har låg färgtemperatur och blåaktigt (kallt) hög
Inte alla kameror har manuell inställning av slutartid och bländare, det kanske bara finns några olika program att välja bland, t.ex. makro, porträtt, landskap, rörliga motiv mm. Här är det inte lätt att ge goda råd, men man får experimentera och se vilket program som passar respektive syfte bäst. Viktigast för dessa kameror är då att fotografera i bra ljus. Om du ska köpa kamera och kan välja, ta då en med större optik som generellt är bättre för modellfotografering än en med enklare optik. Bra optik är viktigare är fler megapixlar.
Ljusets betydelse
Oavsett hur bra kamera man har är ljuset av mycket stor betydelse. Skärpedjupet styrs till stor del av detta, övriga parametrar är slutartid och ISO-inställning. Den enda yttre faktorn är alltså ljuset. Om man jämför att fotografera inomhus i lampljus och utomhus i dagsljus, alltså inte blixtljus eller direkt lamp- eller solljus, ser man en skillnad i skärpedjupet om nu inte lampan är exceptionellt stark. Jämför de två bilderna på min gamla Victor, den i dagsljus togs med 1/30 sekund slutartid och den i lampljus med 1/5 sekund slutartid, båda med kamerans största bländare F/8 för maximalt skärpedjup.
1/30s F/8 Dagsljus
1/5s F/8 Lampljus
Att jämföra med följande två bilder, med bländare F/2.8 och kortare slutartid, och om man granskar bilderna noga syns att skärpedjupet är mindre än i bilderna ovan.
F/2.8 Dagsljus
F/2.8 Lampljus
Bilderna av Victorn i lampljus har en klar gul ton, det går att ta bort den genom att med färgbalansen minska den röda och öka den blå och gröna färgen.
Lampljus, färgjusterad
För bilder under byggtiden kan det räcka med lampljus eller blixt och man inte är ute efter ett större skärpedjup. Jag brukar använda två lampor att belysa modellen med, två armaturer med olika lysrör, där den ena placeras nära motivet. Dessa ger tillräcklig belysning för normala byggbilder med en autoinställning på kameran.
Byggbord i enkel belysning
Resinmodell i lampljus
Nackdelen med att använda blixt är att den ger för starkt ljus på de korta avstånd vi modellfotografer fotograferar på och skuggan av modellen brukar också synas eftersom blixtaggregatet inte sitter i objektivets centrum, detta kan ibland vara störande. För att minimera dessa problem kan man t.ex. hålla handen framför blixten så att den bara lyser mellan fingrarna, eller om man har en extern blixt som man kan vinkla mot en vit yta för att ge ett behagligare ljus.
Att ta bilder i solljus går bra bara man är medveten om att det skarpa ljuset förändrar alla färger som blir blekare, kanske mer på modellen än på förebilden. Detsamma gäller naturligtvis också lampljus, speciellt från glödlampor, som tenderar att ge gulaktiga bilder. Den automatiska vitbalansen på kameran tar hänsyn till detta men ibland räcker det inte så bli inte förvånad över gula eller bleka bilder. Prova att ställa in vitbalansen manuellt.
Ett varningens ord för blandade ljuskällor kan vara på sin plats. Glödlampor ger gult sken, solljus är vitare och lysrör kan ge grönt sken, och vid blandljus kan det ibland vara omöjligt att få en bra vitbalans. En del av modellen kan vara neutral med en annan del med ett markant rödstick till exempel.
Hitta kamerans skärpedjup
Testa din kameras skärpedjup vid olika inställningar med hjälp av en vanlig tumstock! Testa både i lampljus och i dagsljus, du borde få ett större skärpedjup i dagsljus. Vid detta försök ska du också kunna hitta närgränsen för din kamera, jämför makroinställningen med övriga inställningar.
Test av skärpedjup med hjälp av en tumstock
Självklart ska all fotografering av detaljer ske på ett avstånd större än närgränsen, men det är förvånande hur många som misslyckas med detta. Vid bilder av hela modeller är det svårare att få skärpa över hela modellen om din kameras skärpedjup inte räcker till. Ett knep är att ställa kamera och stativ längre från modellen och zooma lite, prova dig fram tills skärpedjupet räcker till. Jag återkommer till ljusets betydelse och hur man arbetar med skärpedjupet i kommande artiklar.
Att det går att ta bra bilder med alla typer (nästan) av digitalkameror kommer att visas, det blir fotografering både med en enkel digitalkamera och en dyrare systemkamera, och även en kamera mitt emellan. Slutligen hoppas jag också komma med en artikel om bildformat och bildbehandling, och för bilder av modeller i verklighetstrogen miljö.
Bra hemsida att söka information på är denna:
http://www.fotoord.se/modules/dictionary/search.php
Jag får tacka Erik Gustavsson, duktig pansarbyggare, för hans konkreta och nödvändiga kommentarer till artikeln.
Jan Forsgren
